Hur läget är just nu

Hej! som ni märkt så har jag inte varit så himla aktiv med blogg fronten. Men för att vara ärlig så har jag och Mirre haft ett jävla rabalder .Upp men för det mesta ner. Jag har varit förkyld under en lång period och det har såklart påverkat min ridning negativt. Har inte orkat rida ordentligt och det ger ju självförtroendet lite stryk. För Mirre känner när jag inte riktigt är helt med, så då är han väldigt bra på att utnytja den situationen. 

 

Nu det sista så har jag bara kännt mig helt kass. Kass på att rida och kass på att hoppa min häst. Det har blivit så många motgångar inom hoppningen så mitt självförtroende är någonstans i botten och skrapar. För jag bestämmer mig så hårt på att allt ska vara perfekt och allt ska funka på samma gång. Men så glömmer jag antingen att räkna gallopsprången mellan två hinder eller att jag ska skänkla med benen och inte vifta med armbågarna. bara för att jag vill, och alldeles för mycket. Det som gör mig så sur är att jag blir så inne i mig själv när Mirre väl börjar vägra ,att jag inte gör det bättre för min egna självkänsla eller Mirres för den delen. Han måste förstå att han är duktig på att hoppa. men jag har inte kunnat besegra hans tveksamhet, rädsla för hindret.

 

Jag har för tillfället inte tillräckligt med mod och envishet för att bevisa att vi båda kan! Har bara lust att säga: Hoppa kan vi! Men tyvärr så brister det där. Vilket gör mig så ledsen... Jag vill så gärna men endå blir det så fel. Jag vet att vägen mot succsess inte är en baggis, men just nu har jag en väldigt svår tid inom hoppningen. Och vill bara få den där underbara stunden med framgång igen. För allt som jag ser just nu är mörker.